Biodling – en trevlig hobby för hela familjen

Har Du också tyckt Dig märka att äppelskörden blir mindre för varje år? Kanske känner Du för att bli hobbybiodlare och skörda Din egen honung, samtidigt som Du gör en insats för miljön? Utan pollinerande insekter upphör både växtliv och djurliv. Har Du tänkt på att varenda litet kryp och alla vi andra också för den delen, ingår i ett ekosystem, som vi alla måste hjälpas åt att bevara till eftervärlden. Vi kan inte fortsätta att såga av den gren vi sitter på.

Det gäller att bevara en balans i ekosystemet där ingen art dominerar över en annan. Acceptabel bitäthet varierar naturligtvis beroende på var kupan står. En plats belägen i ett område med riklig tillgång på blomresurser tål givetvis mer bin än en plats med färre blommor och växter. På Lidingö är tätheten av honungsbin långt lägre än i Europa. Det finns gott om blomresurser och utrymmet är därför tillräckligt stort för alla pollinatörer så att de inte behöver konkurrera.

Alla bin i kupan kommer från samma drottning. Hon lever 4-5 år och Det blir bortåt 500.000 ägg! Under sommaren lägger hon ca. 3000 ägg om dagen. Övriga bin lever bara några veckor till någon månad. Bina i kupan kan delas in i Drottning, Drönare och Arbetsbin. Drottningens enda uppgift är att lägga ägg under hela sin livstid. Drönarens uppgift är att para sig med en drottning från andra samhällen. Parningen sker högt uppe i luften och omedelbart efter parningen dör drönaren medan Drottningen fortsätter att para sig med ett stort antal drönare från olika samhällen. Sperman samlar hon i en säck och den räcker till att producera ägg under hela hennes livstid!

När ungdrottningen är kläckt flyger hon ut och parar sig med upp till 20 drönare från andra samhällen. Drönarens liv är kort. När han parat sig med drottningen dör han medan drottningen samlar alla spermier i en blåsa vilka räcker för äggläggningen under hennes resterande livstid. Drottningen lägger både obefruktade ägg, som blir drönare och befruktade ägg som blir arbetsbin. Alla arbetsbin är honor som har olika uppgifter från att de föds tills de dör. De börjar med Inomhustjänst 1-10:e dagen (cellputsning, reglera värmen i kupan för ynglet [stadiet efter äggstadiet] och mata larver [ambi]). De fortsätter sedan med Övergång till utetjänst 11-20 dagen (ta emot nektar av flygbina, vaxbygge, renhållning, vakttjänst). Slutligen Utetjänst fr.o.m. 21-35 dagen (dragbi dvs. hämta pollen, nektar och vatten). Sedan dör arbetsbiet medan drottningen fortsätter leva under ytterligare några år tills hon inte längre kan lägga några ägg. Då bestämmer sig bina för att ta fram en ny drottning genom att ge några arbetaryngel en speciell mat s.k. drottninggelé. Övriga yngel, både drönaryngel och arbetaryngel får nektar och pollen som mat. Det finns mycket mer att berätta om binas märkliga liv, men det ges inte utrymme för här.

Honungsbin går inte i dvala under vintern utan för att hålla värmen klumpar de ihop sig som ett ”klot” inne i kupan med drottningen i mitten. Honungen som de samlat under året är deras matförråd som de äter av för att kunna hålla värmen kring 30 grader i mitten av klotet, trots att det är minusgrader ute.

Lite kuriosa är att det uppfunnits en ny typ av bikupa i Australien en s.k. Flow Hive. Det är minst sagt en revolution inom biodlingen! Man öppnar bara en lucka i bikupan, sätter dit ett rör och ut flyter honungen rakt ner i burken! Ingen slungning! Rena trolleriet! Detta underlättar naturligtvis betydligt. Slungning är när man sätter ramarna med honung i en apparat som snurrar ramarna. Genom centrifugalkraften slungas honungen ut ur ramarna.

Det unika i uppfinningen är att skattlådan överst har plastramar med sexkantiga honungsceller som delar sig och glider när man vrider på en spak. Då frigörs honungen som rinner ner i botten på ramen och sedan ut genom plaströret rakt ner i burken.

Genom inspektionsluckorna kan man iaktta bina och se hur långt de kommit med honungen. I yngellådan/lådorna under skattlådan sitter det Langstrothramar med eller utan mellanväggar, som vanligt. På mellanväggarna får bina utlopp för sitt behov av att bygga vaxkakor. Utan mellanväggar gör de ett s.k. vildbygge med kakor som ovan.